Skatt på lön

Hela kedjan i fem steg

Skatteberäkningen följer alltid samma ordning. Förstår du ordningen förstår du också varför två personer med samma lön kan få olika mycket kvar.

1. Grundavdraget dras från bruttolönen. Kvar blir den beskattningsbara inkomsten.
2. Kommunalskatt tas ut på den beskattningsbara inkomsten.
3. Statlig inkomstskatt tillkommer på den del som överstiger skiktgränsen.
4. Avgifter läggs på: begravningsavgift, public service-avgift och eventuell kyrkoavgift.
5. Jobbskatteavdraget dras från den framräknade skatten.

Grundavdraget

Grundavdraget är den del av inkomsten som är helt fri från både kommunal och statlig inkomstskatt. Alla som betalar skatt får det, och storleken bestäms automatiskt utifrån hur stor inkomsten är.

Avdraget följer en kurva. Det är litet vid mycket låga inkomster, växer snabbt i takt med inkomsten, når sitt maximum för inkomster i mellanskiktet och trappas därefter ned igen tills det planar ut på en lägsta nivå för höga inkomster.

Konstruktionen har en effekt som få tänker på: i nedtrappningszonen betalar du skatt både på den nya kronan och på den del av grundavdraget som försvinner. Det är därför marginalskatten stiger innan du ens nått gränsen för statlig skatt.

Beloppen räknas ut som andelar av prisbasbeloppet, som justeras varje år. Därför ändras grundavdraget automatiskt med inflationen.

Kommunalskatten

Kommunalskatten är den största posten och består av två delar. Kommunen beslutar om sin sats och finansierar skola, äldreomsorg, socialtjänst och lokal infrastruktur. Regionen beslutar om sin och finansierar framför allt sjukvård och kollektivtrafik.

Tillsammans landar de på ungefär 29 till 35 procent. Skillnaden mellan lägsta och högsta kommun i landet är omkring sex procentenheter, vilket på en lön om 35 000 kr i månaden motsvarar 1 500 kr eller mer i månaden.

Notera att det är var du är folkbokförd som styr, inte var du arbetar. Och avgörande datum är den 1 november året före inkomståret. Flyttar du i mars får flytten alltså genomslag på skatten först nästa år.

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion, alltså något som dras direkt från skatten och inte från inkomsten. Det ges bara på arbetsinkomst: lön och inkomst från aktiv näringsverksamhet. Pension, sjukpenning, a-kassa och föräldrapenning ger inget jobbskatteavdrag.

Det är den viktigaste förklaringen till varför den skatt du faktiskt betalar är tydligt lägre än kommunalskattesatsen. Avdraget växer med inkomsten upp till en viss nivå och planar sedan ut, vilket gör att det i procent räknat betyder mest för dem med lägre löner.

Att avdraget bara ges på arbetsinkomst är också anledningen till att en pensionär och en löntagare med exakt samma inkomst betalar olika mycket skatt.

Statlig inkomstskatt

På den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent, utöver kommunalskatten.

Två begrepp blandas ofta ihop. Skiktgränsen avser den beskattningsbara inkomsten, alltså efter grundavdrag. Brytpunkten avser bruttolönen och ligger därför något högre. Det är brytpunkten som är intressant när du funderar på lönehöjning eller extraarbete.

Båda gränserna räknas upp varje år. Passerar du gränsen betyder det inte att hela inkomsten beskattas hårdare, bara den överskjutande delen.

Avgifterna

Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Den finansierar gravplatser, krematorier och begravningsverksamhet. Satsen är låg, normalt någon tiondels procent, och varierar mellan orter.

Public service-avgiften är en procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett takbelopp, och finansierar SVT, SR och UR. Eftersom den har ett tak påverkar den låga och medelhöga inkomster proportionellt mer.

Kyrkoavgiften betalas bara av den som är medlem i Svenska kyrkan eller ett annat trossamfund som Skatteverket hjälper till att ta in avgift åt. Satsen varierar mellan församlingar och ligger oftast mellan 0,8 och 1,5 procent. Går du ur samfundet upphör avgiften från och med nästa inkomstår.

Marginalskatt, det som avgör om extraarbete lönar sig

Marginalskatt är skatten på nästa intjänade krona. Den är alltid högre än den genomsnittliga skatten, och den är det tal du behöver när du ska bedöma om en löneförhöjning, ett extrapass eller ett sidouppdrag är värt besväret.

Marginalskatten stiger i steg. Först när grundavdraget börjar trappas ned, sedan när jobbskatteavdraget slutar växa, och tydligast när den statliga inkomstskatten börjar tas ut. Runt brytpunkten kan marginalskatten hoppa upp med tjugo procentenheter på en gång.

I lönekalkylatorn visas detta konkret: du ser hur mycket av 100 extra kronor i bruttolön som faktiskt blir kvar efter skatt vid just din inkomstnivå.

Preliminärskatt och slutlig skatt

Det arbetsgivaren drar varje månad är preliminärskatt enligt en skattetabell. Tabellen bygger på antagandet att du har samma inkomst varje månad hela året och inga andra avdrag. Det stämmer sällan exakt.

Den slutliga skatten bestäms först i deklarationen. Vanliga orsaker till att den blir lägre än den preliminära är ränteavdrag på bolån, reseavdrag och ROT- eller RUT-avdrag. Vanliga orsaker till att den blir högre är flera arbetsgivare under samma år, skattepliktiga förmåner som tjänstebil, eller inkomst av kapital.

Har du flera arbetsgivare drar var och en skatt som om de vore din enda, vilket systematiskt ger för lite avdragen skatt. Då kan det vara klokt att begära förhöjt skatteavdrag för att slippa kvarskatt.

Om du driver eget

Driver du aktiebolag och tar ut lön beskattas den precis som en anställds lön. Skillnaden är att bolaget också betalar arbetsgivaravgifter ovanpå, vilket gör att den totala kostnaden för en krona i lön är betydligt högre än kronan själv.

Det gör att frågan "hur mycket måste jag fakturera för att kunna ta ut 35 000 kr i månaden" har ett svar som förvånar många. Räkna på det i konsultpriskalkylatorn, som går baklänges från önskad lön till nödvändigt timpris.

Läs vidare

Ska du sätta pris på din egen tid finns prissättningsguiden. Funderar du på företagsform är guiden om enskild firma och aktiebolag nästa steg.